gullspira

Beröm. Något så sällsynt att få och ännu svårare att ta emot. komplimang. Vad är det för skillnad? Att få beröm av någon som man ser upp till eller vars åsikter man värdesätter är så skönt. Som en befrielse, som ett kvitto på att man gjort något bra. Just det att man gjort något bra. En komplimang då, någon säger något snällt dig. Behöver inte vara någon som betyder något för dig. Självklart blir man glad. Men att få höra att man har en snygg tröja eller är fin i håret kanske inte egentligen är så viktigt. Men det får en att må bra i stunden. När någon berömmer en för något då håller det i sig mycket längre.

Om jag skulle få välja så skulle jag vilja bli "berömd" varje dag. Jag skulle också vilja vara den som berömmer. Även den som ger komplimanger, det är lättare. Varför är det så?
Att säga till någon att den har snygga skor kostar inte på så mycket för den som gör det men att klappa någon på axeln och säga att :-F*n va bra du gjorde det där! Sitter så mycket längre in.

Det är synd. För somliga faller det sig naturligt. Man borde lära sig av dem.
Men om man får höra det av någon som inte brukar berömma så känns det mycket större. Konstigt att det ska vara så.

Nej, vi alla borde bli bättre på att både ge komplimanger och berömma varandra. Det skulle inte skada. Lyfta varandra, stärka självkänslan lite.

Hm.. bara lite flummiga funderingar så här klockan nästan mitt i natten.