gullspira

Fredagkväll. Är det bara jag eller går inte veckorna lite väl fort? Känns som igår man gick och nynnade på "Nu är det Fredagsmyyys". Kanske är det så att mina dagar har blivit så lika varandra nu på sistonde, de smälter liksom ihop. Jag går upp, fixar frukost,kläder till barn och mig själv, borstar tänder på barn och mig själv, borstar hår på barn och mig själv(oftast), skjutsar till dagis, handlar lite, åker hem, plockar, läser en ganska lång stund, sitter vid datorn en ännu längre stund, äter något (oftast), hämtar barn på dagis, lagar mat,tar på barnen pyjamas,läser bok, pussar god natt och har kvalitetstid= gosa, kramas och bedyra varandra att den andre är den snällaste och gulligaste personen i hela världen och kanske sjunga en mysig vaggvisa, vips är klockan 22 och det är dags att gå och lägga sig. Var tar tiden vägen?

Nä dax att börja jobba igen. Börja träna igen. Gå ut igen.(Affären räknas inte.) Men å så skönt det har varit att "pausa". Så välbehövligt att bara vara! Låta dagarna gå. Så skönt att hinna tänka färdigt sina tankar. Få vara själv. Så skönt att kunna njuta av sin familj. Slippa vara arg, stressad och alltid alltid en irriterad mamma som inte hinner leka, som inte hinner rita målarbilder. Jag har hunnit, jag har lekt (inte så mycket som de kanske önskar men jag HAR lekt) Spelat spel, lagt ett helt pussel färdigt utan ett enda stress-utbrott. Nu ska jag bara klara av att ta med mig lugnet in i vardagen. Känns som jag kommer lyckas, inte varje dag men betydligt fler än för tre veckor sen.