gullspira

Är det så här det känns att vara utbränd?
Eller lider jag av utmattningsdepression?
Det finns så många fina ord för det som är så svårt att sätta ord på.
Jag känner mig trött helt enkelt.
Fast de dagar jag känner mig pigg och full av energi,är jag inte utbränd då?
Är det något som kommer och går?
De där dagarna då allt känns jobbigt, tvätten är ett oöverstigligt berg,
tanken på att åka och köpa toapapper är så jobbig att jag genast måste
krypa ner under täcket.
De dagarna kommer ganska ofta nu för tiden.
Har man då gått in i väggen?
Men ändå finns ju glädjen där, lurar runt hörnet.
Skrattet är lättväckt.
Nog måste det då innebära att allt hopp inte är ute?
Än kanske inte det tunga artilleriet behövs,
det med mediciner för upplyftning, ångestdämpning och lugnande.
Eller det med långtidssjukskrivning och arbetsträning.
Än kanske det finns tid att komma igen.
Tid och vilja att finna en lösning, få orken att räcka till.
Jag tror det och tron är stark tillsammans med de fina fina människorna runt om mig.