Ibland vill jag bara stänga av
Så kom då meddelandet. Jag visste nog hela tiden att det förr eller senare skulle göra det, men jag ville inte tro det. jag hoppades att han äntligen förstod.
Men denna gång stod jag upp för mig och för mina krav.
Det är så otroligt lätt att falla. Att ge avkall på sig själv, att vara tillbaka på ruta ett.
Nu sa jag nej.
Men det hjälper oss inte från att backa tillbaka några steg.
Synd bara att han inte kan se det.
Är det så här det kommer att vara nu?
Jag som är den elaka och han som är offret. Jag som alltid säger nej, som tar bort den enda glädjen han har.
Ska jag känna klumpen i halsen och tyngden i magen var gång telefonen piper?
Jag hatar att han får mig att känna så här. Att han lyckas få mig att känna skuld utan att ens säga något.
Hur länge ska man orka? Hur många gånger till?
Men denna gång stod jag upp för mig och för mina krav.
Det är så otroligt lätt att falla. Att ge avkall på sig själv, att vara tillbaka på ruta ett.
Nu sa jag nej.
Men det hjälper oss inte från att backa tillbaka några steg.
Synd bara att han inte kan se det.
Är det så här det kommer att vara nu?
Jag som är den elaka och han som är offret. Jag som alltid säger nej, som tar bort den enda glädjen han har.
Ska jag känna klumpen i halsen och tyngden i magen var gång telefonen piper?
Jag hatar att han får mig att känna så här. Att han lyckas få mig att känna skuld utan att ens säga något.
Hur länge ska man orka? Hur många gånger till?
Kommentarer
Trackback
