Jag kan ännu se bilden av dig.
Jag ser en bild framför mig. Jag ser dig sitta där vid köksbordet med kaffet redo i termosen.
Jag ser dig resa på dig, inte utan möda, komma mig till mötes och sluta mig i din famn. Jag kan fortfarande känna din varma omsorg din glädje över att jag är där hos dig.
Jag ser dig gå där bland dina blommor, pekande och visande det som äntligen tittat fram under vårsolens svaga strålar.
Det finns ingen brådska i dina steg. Det finns inget sen, bara nu.
Du undrar och frågar om mig och de mina. Barnen, hur mår de vad gör de och önskar få träffa dem snart.
Jag ser dig där framför mig med dina mörka lockar fläktande mot ansiktet,
vid ditt hem med all den sköna naturen precis invid knuten och din älskade make vid din sida.
Jag ser dig.
Jag ser dig resa på dig, inte utan möda, komma mig till mötes och sluta mig i din famn. Jag kan fortfarande känna din varma omsorg din glädje över att jag är där hos dig.
Jag ser dig gå där bland dina blommor, pekande och visande det som äntligen tittat fram under vårsolens svaga strålar.
Det finns ingen brådska i dina steg. Det finns inget sen, bara nu.
Du undrar och frågar om mig och de mina. Barnen, hur mår de vad gör de och önskar få träffa dem snart.
Jag ser dig där framför mig med dina mörka lockar fläktande mot ansiktet,
vid ditt hem med all den sköna naturen precis invid knuten och din älskade make vid din sida.
Jag ser dig.
Kommentarer
Trackback
