Lurad

36 år och grundlurad! Det är knäckande att inte de blåa ögonen har mörknat. De lär ju göra det nu. Om det ska vara så här vete tusan om jag orkar med det. Känner mig dum, sviken och som sagt väldigt blåögd.

Är det ett gott drag att vara godtrogen eller skadar man bara sig själv?

Det är ju iallafall jag som blir sårad och de andra som går hela ur striden.

Skit skit skit!!

Jag vill så gärna tro andra om gott, se till alla bra sidor och blundar för de mindre bra. När ska jag bli bitter på riktigt? När ska jag börja genomskåda på en gång, se igenom och bli skeptisk?

F*n det gör ont att bli lurad.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0