gullspira

Jag hoppade visst över några år i min livsberättelse...

Åren mittemellan tonåring och mamma.

Tänk, på den tiden var man smal, rynkfri och hade så platt mage så den nästan gick inåt istället. Men drog man nytta av det? Nej då. Jag satt hemma på min kammare och läste böcker, böcker och ännu mer böcker.

Visst jag hade väl en och annan pojkvän men någon partybrud var jag då verkligen inte. Jag var mer liksom grannflickan i huset bredvid;)

Efter gymnasiet ville jag flytta hemifrån, det var dags. Jag jobbade lite extra på dagis och passade på att ta körkort. Sen såg jag min chans och tog ett jobb som barnflicka i Stockholm. En rätt smidig väg att flytta hemifrån på.

Man kan ju tycka att en lantistjej som jag skulle drabbas som av en stormvind av storstaden. Jag tog det rätt coolt. Är ju ganska svårimpad överlag.

Jag fick en kompis snabbt, den vuxna dottern i familjen jag jobbade åt och hon gjorde sitt bästa för att inviga mig i storstadens alla nöjen. Hon lyckades väl sådär.

Efter nästan två år hade jag tröttnat på Stockholms anonymitet och statushets och återvände till Nerike och familj och vänner. Det kan vara ett ensamt liv i landets persontätaste stad.

En erfarenhet jag absolut inte skulle vilja vara utan men inget jag längtar tillbaka till.


Nu började min såkallade partyera! Nu drog jag nytta av mina mörka ögon och min slanka kropp som av ofrivillig svält nått den beundransvärda vikten av 47kg!

Jag och min vapendragare, kära Vican festade, fnittrade, spelade Trivial Persuit, drack Öl och grillade så fort vi var lediga och ekonomin tillät ( eller kanske ändå, därav den ofrivilliga viktnedgången, mat var inget man prioriterade).

Vi hade kul denna heta sommar!