gullspira

Ska vi kanske prata om det ständigt heta ämnet sex.
 Ja, det gör vi.

 Jag har alltid haft en föreställning om att sex med någon ny ska vara famlande, nervöst och pirrigt. Är det så? Att det blir bättre allt eftersom åren går och man lär känna varandra bättre. Vet precis vad den andra tycker om och inte. Är det så?

Eller har det med åldern att göra? Att man som lite "äldre" har lärt sig vad man vill och kan ta för sig.

Visst har man lite försprång om man precis har träffats, allt är nytt, man är ivrig att utforska, man blir sugen av blotta tanken.

Till och med ord kan sätta igång fantasierna...

Meningar, bara ord...som triggar.
Funderingar och tankar om hur det skulle kunna vara..vad man skulle kunna göra.

Är det någon skillnad på manlig och kvinnlig upphetsning? Triggas vi igång av olika saker eller är vi mer lika än vi någonsin kunde tro?

Vissa måste se, höra och känna och för vissa räcker det med rätt sorts ord, meningsuppbyggnad för att våra kroppar ska börja gå på högvarv.

Såå, är det sexet i sig eller bara blotta tanken på det som gör att hormonerna börjar svalla, att vi vill fortplanta oss. För det är väl det allt egentligen går ut på?

Men vi då? Som är helt nöjda med våran fortplantning, som inte vill sätta fler avkommor till världen, vad vill vi?

Kanske det som alla behöver, längtar efter och jagar efter. Närhet, ömhet och känslan av en annan kropp. Bekräftelse och ren och skär njutning.