Jag kan ännu se bilden av dig.

Jag ser en bild framför mig. Jag ser dig sitta där vid köksbordet med kaffet redo i termosen.
Jag ser dig resa på dig, inte utan möda, komma mig till mötes och sluta mig i din famn. Jag kan fortfarande känna din varma omsorg din glädje över att jag är där hos dig.

Jag ser dig gå där bland dina blommor, pekande och visande det som äntligen tittat fram under vårsolens svaga strålar.
Det finns ingen brådska i dina steg. Det finns inget sen, bara nu.
Du undrar och frågar om mig och de mina. Barnen, hur mår de vad gör de och önskar få träffa dem snart.

Jag ser dig där framför mig med dina mörka lockar fläktande mot ansiktet,
vid ditt hem med all den sköna naturen precis invid knuten och din älskade make vid din sida.
Jag ser dig.

Att lära gamla hundar...

Så bitterljuv är segern
över dig
då jag vet att den är kort
Vapenvilan endast tillfällig
snart börjar striden på nytt

Resignerar över det som
är oföränderligt
Du är oföränderlig.

kampen evig
och insikten om stridens
roll i vardagen
gör mig vilsen




Ängel




Jag såg en ängel inatt
den vackraste av änglar
Han kom då jag sov och
natten sänkt sig
för länge sedan
Han talade till mig
utan ord
jag hörde hans röst i mitt hjärta
viskande, kanske av rädsla
att väcka mig
Han var en dröm från
barndomen
En ängel med
ödet bärandes i sina händer


                                                                                   Skrev jag 1991


Jag kan

Jag kan också vara lycklig
Skrika högt av glädje
och skratta så alla hör
Jag kan också tala
om för alla hur bra jag mår
Att allt i mitt liv är perfekt

Jag kan också känna
att jag är duktig
och fin att titta på
Älska min man
fast det inte är lördag
och dricka vin på en måndag

Jag kan också göra tokiga saker
våga prova jeans i affären
och ta en sista minuten
till Gran Canaria
Jag kan också känna mig ung
och bekymmersfri

Det är bara det
att jag liksom glömt hur man gör

lite grand.

Ett hål i mitt hjärta



När jag öppnar ögonen
tror jag att det var en dröm
Att du när som helst
ska knacka på min dörr

När jag minns hur det är
vill jag bara fortsätta blunda
Så att när jag vaknar igen
ska du vara här hos mig

Det är ett hål i mitt hjärta
på platsen som var din



Tomt



När jag lyfter luren för att ringa dig
hejdar jag mig plötsligt.

Du kommer inte att svara.

Aldrig mer.

Ditt namn i telefonboken
är det enda som är kvar.
Ingen röst bakom namnet
Inga värmande ord
Ingen omsorg och uppmuntran
Inga vardagliga samtal

Aldrig mer.

Jag låter namnet vara kvar.
Håller hårt i det som jag har.

Tröst



Med sin lilla hand
sluter hon om min
Hon stryker lätt
över min kind
i hennes ögon
ser jag all kärlek
jag känner för henne

I denna stund
är jag barnet
i hennes famn

Jag tar henne i knät
för att återställa balansen
Tillsammans sitter vi
panna mot panna
förenade i den andres gråt


Bön




Hon fattas mig redan innan hon är borta
                           vem  ska nu hålla om mig i sin famn?
                           vem ska fylla detta tomrum?
Ensamheten ekar högt idag

          Hon fattas mig

sorgen faller inombords
lägger sig som en sten

Maktlösheten över tidens gång
över det som inte går att hindra

Jag låter avgrunden fånga mig 
skriker ut min vanmakt
över himlen som inte vill vänta

Låt mina böner svaras på
Låt henne stanna om så bara för en stund.


Tillbaka



Återseendets varma famntag
doft av annans tvättmedel
leenden som inte kan hållas tillbaka

Nyförälskelsens blygsel
förlorad tid att ta igen
pärlande skratt
med ett styng av saknad

Så skön var tiden ifrån
men ack så ljuvt är återseendet!

Naken

Med en blick  i dina ögon 
kan jag se att du kommer gråta
Jag ser vart du är på väg i en rörelse
Jag ser in i dig in i dig

Din hud är genomskinlig
Ditt hjärta blottat





I ljuset

I djupet glömt gömt för länge sen.
I ljuset ser det annorlunda ut.
I ljuset är det inte fult.
I ditt sken blir det iallefall mindre fult.
Det gömda sen länge glömda
är övermäktigt inom mig
men i din närvaro hanterbart.
Din närvaro helar underbart.
Det svarta inom på djupet
försvinner för en stund.


Instängd

I kyliga kvällens råhet
kvider jag stilla

Ensamhetens ångestfulla
kval slår rot

Tiden upphör gälla
det finns inget slut
bara väntan

Gråten fastnar
 i stundens fasa
tröstar ej

Stenarnas gråa
fuktiga mot kinden

Dämpade ljuden stegras
kommer med befrielsen



Förlorat



De är så tunga
stegen du tar
då du vänder dig om.

som om viljan att stanna
är större.

De blickar du sänder
säger mig ingenting
längre.

Du berör mig inte
då du rör mig
med dina händer.

Jag kan se dig andas
dina läppar rör sig
men jag hör inte orden.

Ditt hjärtats slag
tillhör inte mig
nu är de bara dina.

Det är svårt att stå utanför

Hon log och det gick rakt in i hjärtat.
Hon skrattade och det skänkte hopp.
Hon möttte min blick med klara ögon.
Hon är barnet som söker.


Det är så skönt



Går igenom mitt hus. Det är så skönt när det är rent.
Solen skiner in genom mina fönster och jag trivs.
Slår mig ner i min soffa, kramar om en kudde.
Det är så skönt när det är lugnt.
Utanför kvittrar fåglarna och jag sitter här, bara sitter.
På radion spelar en melodi som fastnar i mitt minne.
Det är så skönt att bara vara här.
Andas in och lutar huvudet.
Ser mig omkring i det som är mitt hem.
Det är så skönt då jag är själv.

Takdropp



Men se! Är det inte ljuset som kommer.
Nu kommer orken.
Lusten att ta tag i saker.
Lusten att sitta i hörnet
med ansiktet vänt mot värmen.

Men hör vad fåglarna kvittrar!
Också de har vaknat till.
Flyger på vinterstela vingar
mellan grenarna.

Nyvakna sträcker vi
oss mot solen
famnar och välkomnar.


Alltid

Alltid har jag önskat mig kärlek
att alltid ha någon nära
finna mig själv i någon annan

Alltid har jag drömt om detta
att bli älskad för den jag är
att famnas varje kväll

Alltid har jag trott på lycka
att alltid vara två
att detta ska bestå

Aldrig

Aldrig hade jag väl trott
att det skulle ta så lång tid
att lära mig om livet

Aldrig hade jag kunnat ana
att inte förens nu
skulle veta vem jag är

Aldrig hade jag kunnat veta
att livet skulle te sig så här
att dettta blev min verklighet

Födelsedag

Sorgen syns i dina ögon
idag
Ligger som en klump i halsen

Ruvande.

Det lyser igenom dina skratt
ditt småprat hakar sig

Dina kinder är våta
när
du vänder dig bort

Idag av alla dagar
då alla talar om
att du betyder någonting

Fattas dig något
Ett tomrum
som ingen kan fylla


Nästan snott :-)




Har varit så trött
försökt att räcka till
försökt att vara allt på en gång
Har försökt att vara tyst
varit kusligt tom
och allt som är bra med mig
har jag glömt bort                    

Minns ej vem jag är
ska försöka hitta
mina sidor som är bra



Det finns så många måsten
man gör som alla andra
men jag har tröttnat på
att vara som alla andra

Hur ska det gå?

jag har en längtan
vill testa nya vägar
skrattar mig bort
är rädd att fastna här


Jag letar efter sanning
kan inte hitta ut
För jag är vilsen



se mig för här är jag


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0