gullspira

Det där med att gå ut, är det så himla kul egentligen? Är det inte planerandet innan, val av kläder, fixa iordning sig, bli lite snygg för en gång skull och festligheterna hemma hos någon innnan. Det är ju så kul!

Dricka vin, leta 80-tals låtar på Spotify, prata om viktiga saker och ja, mindre viktiga. Skratta och beklaga sig tillsammans.

Dippa chips och tappa smulor i så den ssom är mest onykter till slut är denna enda som fortfarande tycker att det är helt okej att skrapa upp den sista dippen från skålen kanter.

Börja kvällen med att duktigt dricka varannan vatten för att i slutet på kvällen endast dricka vatten.

Sitta uppkrupen i ett soffhörn och dra fingrarna genom den välstylade frisyren så att den tillslut ser värre ut än den gjorde innan stylingen.

Så den där sista fixningen...bara lite lite till parfym, läppglans och hårspray. Mycket hårspray.

Tänk att dessa vanor inte har ändrat sig någonting sen man började gå ut då man var typ 16-17 år?

Men sen, det är sen det märks att man inte är 16 år längre eller ens 20.

För när man väl kommer ut på den där puben eller krogen då blir man sååå trött. Trängs plikttroget med de andra överförfriskade i baren för att köpa den obligatoriska cidern eller alldeles för dyra drinken.
Man sitter där i ett bås och försöker hålla ögonen öppna och ryggen rak.

Och det enda man kan tänka på är att man längtar hem, till sängen.

Nej, tummen ner för att gå ut och tummen upp för hemmafest!

Det räcker så bra så att piffa till sig lite för att tillbringa kvällen med glada vänner till Cindy Lauper på datorn och med chipsskålen i högsta hugg!