gullspira

Plötsligt kom jag ihåg en sak! Det var när min yngsta kröp upp i mitt knä för att få en stunds mys. Jag höll min armar om henne och då slog det mig.

 När jag var en liten flicka i hennes ålder så brukade jag krypa upp i knät på min pappa. Eftersom mina bra minnen av honom är få är detta speciellt välbevarat. Han var lite av en spellefink och inte så bra på det där med närhet men just i de stunderna då jag kröp upp i hans knä, brukade han leka att jag var ett dragspel. Du kan ju tänka dig vad det killade. Mina revben fick vara tangenterna. Jag ålade mig och fnittrade hejdlöst.

Nu x antal år senare får min lilla också vara ett dragspel och hon fnissade precis lika mycket!